3 minute read

Destillering

Skotsk maltwhisky destilleras i kopparpannor. Det är viktigt att pannorna är gjorda av koppar eftersom den reagerar med alkoholen och tar bort mycket orenheter.  Det är bland annat svavel som man inte vill få med i lagringen. Whiskyen destilleras oftast två gånger och då i separata kopparpannor. Mäsken pumpas över från jäskaren till den första pannan. Här värms mäsken upp till 950 grader. Koldioxiden börjar skumma och mäsken sjuder. Alkohol och vatten börjar sedan avdunsta. Ångan går upp i en hals som gör en kraftig böj som fortsätter ned i kondens och ångan går över till flytande form. Destillatet fortsätter till ett mässingskåp. Det kallas även spritskåp. Här kan mätningar göras på spriten vid behov. Spriten går vidare till destillatet och alkoholhalten har nu stigit till ca 20%. Förutom att alkoholhalten har fått en högre koncentration har nu även oönskade smakämnen försvunnit ytterligare. Den andra destilleringen påbörjas nu. Här är det viktigt att vätskan innehåller minst 28%. Om alkoholhalten är lägre kommer den färdigdestillerade produkten inte att innehålla mer än 60% och det är för lågt för att rätt smakämnen ska kunna komma fram i slutprodukten. För att fortsätta processen värms destillatet upp. Alkohol har en lägre temperatur än vatten börjar stiga upp genom pannans hals. Den återgår till flytande form och spriten går än en gång igenom spritskåpet. Den här gången delas spriten upp i tre delar. Den första delen som rinner igenom kallas försprit och den är grumlig och innehåller föroreningar. Nästa del som kommer är helt klar och det är den som används för att tillverka whiskey.
När destilleringen pågår sjunker alkoholhalten och olika smakämnen dyker upp vartefter. Det är runt 75% det kommer fram en fruktig whiskey med de rökigare fenolerna dyker upp vid runt 65%. En del destillerier fortsätter till 60% och då träder en typiskt rökig karaktär fram. Blir alkoholhalten för låg kommer det smakämnen som ger whiskeyn en dålig smak fram och det gäller att hålla alkoholhalten på rätt nivå.

Lagring

 

Lagring

När spriten ska fyllas på ekfat för lagring späs den ofta ut med vatten. Många anser att 63,5% är den optimala alkholhalten för sprit att lagras. Det finns lag som styr att spriten måste lagras på fat gjorda av ek. Nya fat undviks att användas eftersom det nya träet inte har den karaktär som gamla preparerade ekfat har. De två sorters ek som går att lagra i är amerikansk eller europeisk ek. De två sorterna ger olika karaktär. Den amerikanska ger en ton av kokos och vanilj samtidigt som den europeiska eken ger mer fruktighet och tanniner. De preparerade faten har rostats invändigt genom att utsättas för öppen eld. Resterna av den sherry eller bourbon som finns kvar sedan innan sätter också sin prägel på whiskeyn. Det som ger mest smak och färg är dock eken. Den står för ca 60-80% av smaken. För att få kallas whisky i Skottland måste spriten ha lagrats minst tre år på fat. Innan whiskeyn tappas på flaska sker en filtrering och den späds ut till rätt alkoholhalt.